Overwhelmed dad.

Ååå, nyss ringde telefonen och det var ingen mindre än pappa Manne som ringde,
han fick knappt en syl i vädret för alla mina frågor om hur allt hade gått, hur lång han var, hur mycket han vägde, vad han skulle heta, när dom fick komma hem etc. etc.
I allafall hade det gått ganska bra och han vägde 3590 gram och var 52 cm lång, men något namn var inte bestämt än. I alla fall så sa han att det helt klart var det häftigaste han varit med om, och det tvivlar jag inte en minut på, hoppas att man själv får uppleva det någon dag.

Emelie kom idag och gjorde ett besök i min enkla boning medan jag stod och gjorde ett gediget försök att stryka mina gardiner. Hon och jag ska alla gånger kalasa på en bit kladdkaka ikväll med några liter mjök till, hur nu det ska gå till eftersom det bara står en ensam mjölkliter i mitt kylskåp, dock är den oöppnad..yeyy..det är lycka! Ps. Jag har en väldigt låg lyckotröskel..

I allafall så kom jag på idag, eller för några veckor sedan, att jag är socialt efterbliven, jag måste ju fan vara det, kan inte föra mej i vanliga diskussioner utan att få slut på ordförrådet. Har ingen aning om vad jag ska säga till folk eller vad jag ska fråga dom om, det brukar sluta med att jag ställer någon fråga igen och då blir det pinsamt för då låter dom alltid sådär jobbigt irriterade över att dom ska behöva svara på samma fråga igen, som kanske hade ett skitlångt svar, det tycker jag är lite trist. Vill ju gärna komma med något fiffigt och lite sådär slirigt att säga också så den jag pratar med bara klappar mej på axeln sådär vänskapligt och säger: "Du är då en riktigt rolig typ du". Men inga klappningar på någon axel, och det är nog ingen som kallat mej för en rolig typ heller, jag blir nästan lite bitter över det..även fast jag inte vill kännas vid bitterheten som skaver sådär lite irritersamt i mellangärdet (det gör inte så ont, det är mest bara störigt).

Men men, trots att denna dag har haft mycket motgångar, eller ja, motgångar och motgångar, men mindre trevliga inslag som jag iofs kan skratta åt, så är det ändå något litet som gör att jag även idag är glad med hela ansiktet, ja, rent utav med hela kroppen..Tänk att något så litet kan göra en så glad!

/ Ellinor - glad som en nyparad stare!


Kommentarer
Postat av: Mamma di

Inte umgås vi med henne!!!! Bara när K ev fyller jämna år och då följer väl inte Du med iaf.
Vaa ska Du jobba natt igen?
Vet Du hur en nyparad stare känner sig?
Puss

2008-01-11 @ 08:01:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
Blogg listad på Bloggtoppen.se