falukorv.
Nu har jag kommit hem till femton och hunnit ta mig en dusch. Fint som snus det minsann. Dock kan jag nästan svära på att jag hörde mamma och pappa prata medan jag duchade, men dom var icke hemkomna när jag kom ut, så det är väl hjärnspökena som lurar igen kan tro.
När jag sedan kom upp plockade jag ur diskmaskinen samtidigt som jag drack c-vitamintillskott och åt falukorv. Jag trallade även på gamla sköna hits medan jag fejade med koppar och glas. Hey baby wont you take a chance, say that you´ll let me have this dance. Oh lets dance. Trallalaaaa. Insåg även efter ett tag att jag råkat ut för en, som min far skulle ha sagt, emotionell fadäs, jag hade nämligen rakat upp två stora sår i benet. Blodbadet var ett faktum och jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Agerade efter eget huvud och la snabbt ett tryckförband för att stoppa det forsande blodet. Låter som värsta dramat, men har man ingen drama i livet får man minsann skapa sig. (Det var med andra ord inte så hemskt som det låter). Men vem vet, nästa gång jag ska fram med rakhyveln kanske jag råkar raka av mig hela benet.
Mötet idag gick bra, dom hade dock inga jobb att erbjuda idag heller. Konstigt alltså?! Får hoppas att morgondagens rekryteringsstund går lika bra och att kanske i allafall ett litet stackars företag i allafall ägnar en tanke åt mig. Efter att ha läst det arbetsbetyg jag fick på posten idag från Acb så kan dom inte annat än anställa mig.
Nej, kan undra när föräldraskapet behagar komma hem, dom har varit borta oroväckande länge nu tycker jag. Dom kommer i allafall få en smärre chock när dom kommer hem och jag är hemma och sitter i pyamasen. Nu kom dom visst hem förresten.
Adjö du fagra mö.
När jag sedan kom upp plockade jag ur diskmaskinen samtidigt som jag drack c-vitamintillskott och åt falukorv. Jag trallade även på gamla sköna hits medan jag fejade med koppar och glas. Hey baby wont you take a chance, say that you´ll let me have this dance. Oh lets dance. Trallalaaaa. Insåg även efter ett tag att jag råkat ut för en, som min far skulle ha sagt, emotionell fadäs, jag hade nämligen rakat upp två stora sår i benet. Blodbadet var ett faktum och jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Agerade efter eget huvud och la snabbt ett tryckförband för att stoppa det forsande blodet. Låter som värsta dramat, men har man ingen drama i livet får man minsann skapa sig. (Det var med andra ord inte så hemskt som det låter). Men vem vet, nästa gång jag ska fram med rakhyveln kanske jag råkar raka av mig hela benet.
Mötet idag gick bra, dom hade dock inga jobb att erbjuda idag heller. Konstigt alltså?! Får hoppas att morgondagens rekryteringsstund går lika bra och att kanske i allafall ett litet stackars företag i allafall ägnar en tanke åt mig. Efter att ha läst det arbetsbetyg jag fick på posten idag från Acb så kan dom inte annat än anställa mig.
Nej, kan undra när föräldraskapet behagar komma hem, dom har varit borta oroväckande länge nu tycker jag. Dom kommer i allafall få en smärre chock när dom kommer hem och jag är hemma och sitter i pyamasen. Nu kom dom visst hem förresten.
Adjö du fagra mö.
Kommentarer
Trackback