When I was a sick girl..nanananananana..


Ja, så är det faktiskt, som på bilden, hade jag tagit febern hade nog febertermometern spruckit och det hade bara rasat ut kvicksilver (som i fallet på bilden är rött så det ska bli lite mer drastiskt). Eller egentligen har jag nog ingen feber, men det känns så. Helt slapp i huvudet.

Mamma och pappa ska komma förbi och hälsa på en sväng, men dom verkar inte behaga komma, kanske dom har gått till fel hus. Det vore ju förargligt, om dom kanske knackar på hos någon gammal dam och kliver in: "Men Ellinor, du måste vara hemskt sjuk, du är dig inte lik". Damen fattar förstås ingenting men bjuder in dom på kaffe. Och här sitter jag själv och väntar på mina kära föräldrar. Det får inte ske. Så hörni, till nästa gång: Reveljgränd 10.

Nåväl, kan undra vad som ska bli målet och meningen med denna dag. Diska dom få kopparna i diskhon ska jag i allafall göra. Sen kanske man skulle ha gått på en promenad i hopp om att huvudvärken släpper. Men känner jag mig själv rätt så kommer jag nog stanna inne i värmen, möjligtvis ta min pigga lilla japanare till bil och åka till affären. Sen kan det ju lätt bli så att man hamnar i King´s krävande nävar för ett par turneringar. Ja, som sagt får se vad dagen för med sig. Bara magen kunde sluta göra ont så vore jag mer än nöjd.

Nä, nu ska jag ta och leta rätt på föräldraskapet, jag vet om ett par gamla damer här i trapphuset som dom kanske har gått till :).

/ Ellinor - skriver nog mest troligt mer sen..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
Blogg listad på Bloggtoppen.se