elliiicious

Det ringde en man till min telefon nyss, en väldi trevlig man som ville ställa lite frågor angående min arbetssituation. Rolig var han också dessutom, jag blev lite kär i honom faktiskt..

Mannen; Hej Ellinor. Jag ringer från arbetsförmedlingens undersökningscentral (eller nåt sånt) jag skulle vilja ställa lite frågor till dig Ellinor.
Jag; Ååkääj, det går bra.
Mannen; Det tar två-tre minuter, Ellinor. Det gäller din arbetssituation. Och du är helt anonym Ellinor.
Jag; Ååkääj.
Mannen; Hur tycker du att bemötandet av din arbetsförmedlare är, Ellinor?
Jag; Jo men dom är ju trevliga.
Mannen; Vilken tur, Ellinor. Att det är fler än jag som är trevliga då.

Samtal i sisådär två minuter...

Mannen; Tack så mycket Ellinor.
Jag; Desamma!
Mannen; Det var trevligt att prata med dig Ellinor.
Jag; Desamma! (Jag börjar fundera på om jag stammar).
Mannen; Trevlig helg Ellinor.
Jag; Desamma! (Jo, jag stammar).

Jävla rolig karl, kunde inte han ha varit min arbetsförmedlare?

Dock kändes det sådär anonymt när han sa mitt namn efter varenda mening..