elliiicious

Jag har på sista tiden fått endel kommentarer (irl alltså) där folk konstaterar att jag är så tyst, eller rättare sagt, att jag inte pratar speciellt mycket. Det gör jag inte, och det vet jag, jag är en iakttagare. Anledningen till att jag inte pratar är inte för att jag är blyg utan att jag inte har någonting att säga helt enkelt. Sån är jag, pratar inte i onödan.
Visst pratar jag mycket med människor som jag vill prata med och har saker att prata om med, men annars är jag tyst..inte direkt någon attentionwhore som pratar för att uppmärksamheten ska ligga på en, nej, då gillar jag hellre att vara lite sådär lagom framträdande där man liksom glider in med någon välgenomtänkt mening (inte alltid den är så genomtänkt heller dock).

Nä, jag kanske är socialt efterbliven eller något, men hur vore världen om alla pratade massor? Skulle ju inte funka, därför väljer jag att stå i skuggan av dessa människor. Eller egentligen inte i skuggan heller, jag kan känna ibland att det är de som pratar som står i skuggan..för ibland pratar de så mycket att det bara låter konstigt. Sån vill inte jag vara.

Hellre tiga och bli misstänkt för att vara en idiot än att öppna munnen och bevisa att de har rätt.

Vill även uppmärksamma er på att detta inte är nåt illa menat till dem som pratar mycket, de är född så, det är inte jag.