deutsche welle.



Det är hårfärgnings-session här nere på gärsgårds. Svart och rött ska det bli. Dock är det inte mitt hår denna gång. Emelie målar med penseln, fina drag på vår äldre systers hjässa. Nästan som en konstnär in action.

Snart far man nedåt landet också. Har inte packat en gnutta dessvärre. Får hoppas att inte Emelie har snott alla väskor till deutschewelle, som förövrigt betyder Tysk våg. Just so you know nere i Eppingen freulein Haraldsson.

Leon ligger på golvet och sprattlar som en säl. Han har minsann vänt sig från mage till rygg idag den unge mannen, det är dock inget jag har fått uppleva dessvärre.

Nu tjattrar Micke om glass. Hejdå.

Photoshop.



Jag har lite att göra. Okej?!

Howdie cowboy.


Full, fullare - sen kommer Ellinor.
På countryn köpte jag den minsta hatten som gick att uppbåda till Lillebo. Storlek medium. Han kanske kan ha den lagom till att han börjar gymnasiet.

Men varsågod Leon - en full moster i en snygg hatt.

Adaptersran.

Dom är återfunna. Adaptrarna. Här kommer lite bilder.


Sommartjejer påväg till Fröjdholmen, midsommardagen 2009.





Kransmakaren Soph och hennes vänner Görel, Banäna och jag.






Tripp till Fjäderholmarna.





Just a little piece of Lillebo eating blåbärspuré.



Spö.

Ja, nu kan man sannerligen ranna röva på sig själv. För efter noga genomgång av både bil och bagar finner jag inte adaptrarna någonstans. Det sämsta är ju att alla tre ligger på samma ställe. Någon siare som kan se vart i helvete jag har gjort av dom?! Jag dör ju om jag inte kan tömma kameran innan vi åker på semester.

Vet inte riktigt vad jag ska förmedla av intresse idag. Kan ju förtälja att jag, Emelie, Anders och Kajsa var på tur till Hammarede igår och klampade på hängbron. Eller så var det väl egentligen inte. Jag gick på stapplande, svaga, skakiga ben över medans de andra tre studsade som besatt. Det var inte kul. Vi såg även våran vän renen två gånger. En mörkbrun ren som såg riktigt mjuk ut, med den största krona jag någonsin skådat. Knappt så han kunde hålla upp den själv. Sen drömde jag om renjäveln i natt också. I drömmen var han min bäste vän tydligen. Vad är det egentligen mitt undermedvetna försöker säga mig?

Nu ska jag ambisions-kaskadera internet.

Seriöst.

Nu ska jag göra en seriös operation med min bil. Adaptrarna skall återfinnas och bakluckan ska urplockas på all bråte. Annars blir det spööööö.

I väntan.

I väntan på Stockholms saab´n så kan jag kommentera mitt eget inlägg märkt "countryfestivalen ´09". Man blir varm av vin, hiskeligt het. Men det kan ha en inverkan att datorn jag har i mitt knä alstrar osunt mycket värme. Det kan vara så, jag säger inte att det är den som gör mig svettig. Men det KAN.

Apropå ingenting så käkade Leon blåbär idag. Han åt som en förbannade vettvilling med sin pyttelilla sked och ville bara ha mer och mer. När bursken var slut vart han arg som ett bi. Jag försökte trösta med lite vatten. Det hjälpte föga. Nästan hela ongen vart blöt efter våra strapatser. Jag konstaterade att jag aldrig ska skaffa barn. Eller närmare bestämt, jag är inte mogen för att göra det förän jag kanske fyller fyrtiofem. Så får det bli.

Nu ska jag kliva ombord på tredje vinglaset. Dock är det inget egentligt vinglas. Det är mer ett mjölkglas modell större. Men lider man av attackus drickus vinus så finns det ingenting att göra åt. Jag smsade min husläkare för samråd i ärendet, det enda botemedlet som finns är att dricka ännu mer - läkare kanske inte alltid har rätt. Men i detta fall är det någonting som säger att jag ska lyssna på henne.

Nu åker viva la Soph och Homosapiens från Turingen om en minut. Ska kuta ner till gärsgårds med kabeljäveln till Slemmet. Ikväll skall tvåsamheten bejakas. Jag och Sophie. Möjligtvis någon pilsner.

Och om ni är intresserade och vill veta så har min dator varit hos expert idag. Strömkabeln har tydligen gått och rakat sig efter min faders utsago. Dock beställde han en ny på direkten. Bra att man har en snabb pappa. Hade det varit jag hade jag nog suttit och pillat på den jävla kabeln millimeterjävlavis varenda kväll bara för att få den att funka. För det är ju skit omständigt att beställa en ny på internet.

Solong (igen).

Varsågod.


Countryfestivalen ´09

Som undertecknad redan sagt (skrivit) är det countryfestivalen i helgen. Den började förvisso redan igår egentligen men somliga har ett viktigt arbete att sköta (ett arbete med människor för att vara exakt).
Om ungefärligt en timma kommer Soph och Homosapiens (som enligt min bror alla Jens heter) i Stockholms saaben, så bär det av till allas vårt Vemdalen för att återigen ta del av countrymusiken i dess ultimata element. Kanske man även får en skymt av pacemakers (peacemakers).

Men eftersom jag väldigt sällan, för att inte säga nästan aldrig, lyssnar på country på hemmaplan så laddar jag upp med vin och lite andra sköna hits. Dock gör älskade Alan Jackson ett undantag i spellistan med sin underbara röst. Det är så man bara vill gå upp och dansa snoa, eller vad fan heter det man dansar till country?! Linedance var det ja, eller squaredance. Jag har förövrigt varje år sagt att nästa år ska jag banne mig kunna dansa som ett pro. Det lär gå i stöpet detta år också.

Ingen brännboll står på programmet i morgon heller. Zandra som är navet i brännbolls-operationen jobbar. Men hon lovade nästan att komma till Vemdalen när hon slutat. Alltid något. Zandra är rolig. Dock kanske det kan bli en vända kubb eller något annat trevligt sällskapsspel som man kan ägna sig åt ute i det fria.

Förresten har jag gjort en knepig upptäckt (förutom att man svettas som en förbannade gris när man dricker vin), att när jag dricker vin så viker jag alltid tungan inåt innan jag dricker. Det är nästan som att jag egentligen inte tycker om det jag dricker och inte vill ha det i munnen. Men det gör jag. Med vissa undantag. Rödvin dricker jag bara ett glas av.

Nej, nu ska jag halsa vin och spela trummor med tomburkar.

Solong. Skål. In i dimman. Ses i dimman. Have a nice evening.


Tydligen.

Tydligen så har det inträffat ett historiskt klockslag idag. Något jag ska berätta för barnbarnen.

Idag 12:34:56 den 7/8 2009. Då bildades sifferkombinationen 123456789 - möjligen satt jag på toaletten just då.

Nu ska jag äta lox - för det är foktiskt den bäste fesken.

countryfestivalen ´08


Det började ju bra i allafall..


..men slutade med att jag somnade i ett hål i golvet.

Förlåt.

Förlåt att jag lämnat er åt ert öde så länge. Hela 5 dagar och 22 timmar har jag uppehållits av diverse sysslor såsom förtäring av alkohol, sömn, jobb, jobb och åter jobb. Men nu är det bara två dagar kvar av den schemalagda tiden, sen är jag officiellt arbetslös igen. Någon som har ett jobb till övers?

Medelhavsvärmen har kommit till vår lilla by. Trots detta sitter jag i mjukisbyxor och t-shirt, svarta dessutom. Snacka svettlökar. Dock har jag parkerat arslet på den bruna bron så jag håller mig i allafall utomhus. Pluspoäng till mig vid nästa årsstämma tror jag bestämt.

Funderar starkt på att dra upp till Bryngel och titta om mina adaptrar huserar där. I helgen är det ju dags för det årliga besöket på countryfestivalen i Vemdalen och då går det inte ann att vara kameralös.

Nu ska jag vrida på några sköna hits och dansa tango i sensommarluften.

Adjöss.

Återkommen.

Då var man återkommen från yran. Oozen flödade i myssmarslanne och ölen likaså. Ständut blakk levererade som alltid bra musik och kön in var milslång. Men kul hade vi. Mycket goa människor.

Ikväll är det grill och öl i borgen, har redan tjyvstartat med en kosken. Det fick man när man blev väckt klockan sju i morse av att pöjkan slet av taket på kåken. Tur att man gick och la sig tidigt igår menar jag, till klockan två tog det att vinna över Ovikspöjkan på Neger och president.

Veckans bästa;

"Lite ska man kunna kräva av en kvinna. Karlar får hålla på som dom vill och slafsa, för dom är ju trots allt ett lågstående djur i vår herres hage".


Solong. Hoppas Ni får en trevlig kväll.

Efter...

Efter ett gäng med kosken, a couple of baileys och en minttu är man party. Så länge pointer sisters och bon jovi fyller högtalarna så är allt skitbra. Sen gör ju inte Soph, Cam och hela Dan saken sämre. Ikväll åker kalaspjuxen på. Och jag snackar converse. eller kanske inte. dom är fejk. 199 spänn på din sko. rena klippet.

Rock on.

Ströuk.

Nu är denna helvetes "helg" till ända. Trodde fan aldrig den skulle ta slut. Men se så fel jag hade. Dock jobbar jag igen på torsdag, men ända tills dess är jag ledig. Jaaaaam.

Väntar på att viva la mazda och Soph ska komma så vi kan dra in till Camelet och knäppa en kosken. Men som vanligt kan Soph inte passa tider. haha.

Så om du är i stan så kanske vi stRÅKAS. humorn är på topp.

Tack än en gång Kenny Starfighter för att du var så snäll och bytte pass med mig.

I want to break free.

Då har man rast då. Hela två timmar ska jag dra benen efter mig.
Tror baske mig jag ska lägga mig ner och sätta igång och fippla lite med lite headers till olika folk. Ja, det ska jag. För allt går fan bättre bara jag ligger ner. Konstigt nog.

Även ikväll.

Även denna kväll har telefonen gått på högvarv av människor som befinner sig i ett annat tillstånd än mig, dock var det från stråket denna gång. Nämnde jag att jag var en smula bitter?

I morgon är det uppstigning 06.30 och vid sju är det dags att sätta igång morgonsysslorna. Hälla i mina gamlingar kaffe och utfodra dessa med diverse livsmedel till frukost. Jag kan ju glädja mig med att jag åtminstone slutar 20.00 i morgon.

Blev inget Tjörn för min del idag, somnade som en klubbad säl när jag kom hem på rasten. Dock hörde jag att Hasse Fajn hade vunnit ostrullstävlingen och att han blev en korg med ostar från Kullens gårdsmejeri rikare. Dom kostar då på med åren, förr har man minsann bara vunnit några sketna tuber mjukost.

Nej, nu ska jag faktiskt ta och lägga in lite fina sidor på favoriter och sen ta och slumra. För i morgon är det en bra dag, en dag då alla är bakis utom jag. Det är så jag vill sjunga ihop med Thore Skogman alternativt Liv Ullman när sånna här saker händer. Det är underbart.

Godnatt och carpe noctem.

One missed call.

Det ringer berusade människor till mig. Vänner och bekanta som avnjuter ölen och / eller står i Fäviken i bara mässingen med röven full av grogg. Min lesshet över att jag jobbar i helgen har övergått lite till en bitterljuv känsla. Nu längtar jag mest tills på söndag då alla ligger bakfulla och svettiga och väntar på att nykterheten ska träda i kraft så dom kan åka hem. För då är jag redan hemma. Och pigg som en mört.

Kvällen på jobbet kan man säga har varit en smula kaotiskt, men ingen i hela världen hanterar kaos lika bra som jag. Därför gick det vägen även denna kväll. Kan tänka mig att även helgen kan ha fruktansvärt trista inslag, men gold-digger som man är så jobbar man för att tjäna storkovan. Bara 17 dagar, varav 11 arbetsdagar kvar nu innan man drar söderut på semester.

I morgon när jag har rast två timmar funderar jag på att åka till Tjörn på Budag. Får se om jag lyckas tajma in när la familia ska dit eller om jag måste åka dit själv i skrotbilen som numera juckar när man lägger i backen. Käka flötgröt och lyssna på musik på kärleksfull volym. Vilken musik vet jag inte, antar att Yngve har lagt instrumenten på hyllan, lika bra det, han var ju ändå aldrig någon vidare musiker.

På onsdag blir det i allafall stråket för mig, om jag så ska behöva sova på en parkbänk. Någon som är med mig? Då ska det minsann bli bondgrogg i sommarlandet. Men tills dess ska jag leva ett äkta knegarliv.

Nåväl, nu är det nog dags för mig att kasta in handduken. Det är som känt en dag i morgon också. Dags att tänka på refrängen. Vilken refräng undrar ni? Tja, det är väl någon gammal slagdänga från tidigt 60-tal. Eventuellt sent 50-tal.
Nu ska jag ge mig på att läsa min favorit-kvälls lektyr. Den där super-braiga bloggen elliiicious.

Solong Suckers.


Jag i förtältet, Fäviken 2007.

Satan.

Jag har nu kommit till det stadiet att jag i princip vilken sekund som helst skulle kunna lägga mig ner och grina. Kanske till och med grina blod. Jag vill också till Fäviken och ha det lajbans. Men icke.

Förvisso är det ju bra att vara hemma och tjäna pengar istället för att betala många hundra för att få en bakfylla. Men lätt att tänka så då när nästan alla ens vänner ska dit och förlusta sig. Och det gör ju inte saken bättre att man blir fullkomligt psykiskt instabil av att jobba. Dessutom drar jag mig från att höra alla jävla rövarhistorier om helgen sen.

Jag känner mig fruktansvärt bitter.


För att positiva upp inlägget kan jag ju säga som så; - Helghelvetet börjar om en kvart.

Apollo femhundraelva.

Jag ska också landstiga månen. Det har väl inte gått någon obemärkt förbi att det är fyrtio år sedan Neil Armstrong satte sin stövelbeklädda fot på månen för första gången. Han måste vara en tämligen modig man som riskerar både liv och lem för ett test som aldrig tidigare lyckats. Jag skulle då rakt inte göra det i allafall. Men sen är jag ju inte så modig heller.

Fatta vad coolt om jag kontaktar självaste Neil och frågar om vi ska ta en tur till månen. Jag svär på att det är ungefär som att åka till Börtnan för han. "Självklart, jag är klar om en halvtimme, har ändå ingenting för mig i eftermiddag" kommer han säga. Sen kommer jag och lille Neil borda rymdraketen Apollo femhundraelva och dra iväg. Vi kommer under färden eventuellt spela kort och fila varandras fötter. Det sista kan bli en aning marigt med tanke på att man måste ha på sig rymddräkter.

Sen har vi ju det här med att flaxa omkring inne i rymdraketen alldeles i luften. Hur ofta har man inte drömt om att göra det. Bara somna liggandes i luften. Undra hur det är att bedriva sexuell aktivitet i ett rymdskepp när det är på det viset. Återigen till rymddräkterna, det kan bli en smula svårt.
Fan vad man ska lukta svett efter tiden i den där kapseln, kan tänka mig att en dusch stod på prio ett när Neil och hans vän Buzz återvände till jorden.

Nåväl. En semestertripp till månen får gå av stapeln nästa sommar, 2010. Tänk när man träffar massa gamla vänner på byn och dom frågar vad man har haft för sig sen sist. Då säger man bara lite nonchalant att man varit till månen en tur. Vännen bara "whaaaaat?!". Observera att det måste vara en vän utan tv, eftersom jag antar att en sån grej uppmärksammas ganska väl.

Nu ska jag sova och drömma om mig och Neil i våra rymddräkter.





Tidigare inlägg Nyare inlägg